Som barn tillbringade jag under ett par år några sommardagar på Käringön i Bohusläns skärgård. Det gjorde stort intryck, säkert pågrund av att det var så väsenskilt från den landsbygd där jag växte upp. Under många år har jag drömt mig tillbaka men återbesöket har uteblivit.
Men så i helgen när jag besökte min syster, som bor på den sidan av Sverige, blev det äntligen av. När solen knappt tittade över trädtopparna så packade vi in oss i bilen med kaffe och macka i ryggsäcken. Första anhalten var Tuvesvik på Orust, där den knappt timslånga färjeturen ut till Käringön utgår.
Med historiens vingslag
Vi har stämt träff med Gunnar i hamnen. Gunnar är en av öns 80 bofasta och han ska guida oss runt en stund. På ön känner alla alla och vi stöter snart på Kristina som driver fiskaffären på ön. – Kom och hälsa på humrarna i sjöboden ropar hon glatt när vi passerar. Det kan vi såklart inte motstå. I bassängerna simmar stora, den största är på 2,5 kg, humrar runt i väntan på att nyår ska infinna sig och de ska säljas till Stockholms nyårsmiddagar. Till middag får de krabba. Fast egentligen är Kristina och hennes man mest berömda för sina havskräftor som ska vara något utöver det vanliga. Kokas görs havskräftorna direkt när de kommer i hamn, på bryggan utanför fiskaffären.
Från Gunnar flödar berättelserna. Om Olof. Som blev faderslös vid 6 års ålder och tvingas gå till sjöss. Efter många år på världens hav återvänder han till hemtrakten som sjörövare tills han värvas av kung Karl XII. I flottan blir han amiral och gifter sig med borgmästaren i Marstrands dotter. Vilket livsöde.
Och om den färgstarke prästen Simson. Högkyrklig och bestämd regerar han under en period på Käringön. Despotiskt. Människor döps om till vad han anser passande namn och ingen gifter sig utan Simsons tillåtelse. Egot är det inget fel på, nya högtidsdagar införs, såsom hans födelsedag och dagen han ankom byn. Det ryktas att han var extra hjälpsam mot fiskarhustrurna när deras män var till sjöss…
Vi säger hej och tack till Gunnar. Det knorrar i våra magar och vi tar oss till en av öns krogar, Petersons som för dagen serverar en ljuvligt smakrik fisksoppa. Den värmer gott våra lätt vindpinade kinder.
En vandring runt Käringön
Vi känner oss dock inte färdiga med Käringön utan efter den välgörande lunchen och en stor kopp kaffe bär det av runt ön. En led finns uppmärkt med vita pilar på berget men egentligen är det bara att följa havet. Vi tar oss medsols längs den mer karga sydsidan uppmot nakenbaden. I lä bakom berget hittar vi en liten bänk perfekt för en kaffepaus. Utanför slår havet försiktigt mot klippan och solen bryter igenom lite lätt genom molntäcket. Måsarna cirklar och hoppas säkert på en munsbit men hos oss blir det inget idag.
Vandringen fortsätter norrut och snart är vi tillbaka till byns gytter av hus. På Käringön äger du bara marken just precis där huset står. Nästan inga trädgårdar finns och man smiter mellan husen när man tar sig fram. Sjöbodarna lockar. Vattnet är ovanligt lågt men på sina ställen kan man ändå höra att det kluckar lite under bryggorna.
Runt ön skulle jag gissa att det är runt 5 km och det tar ca 1,5 timme att gå runt (om man inte stannar och fotar oavbrutet förstås:)). Det är en riktigt härlig tur. Så här års är vi i princip ensamma på klipporna, det ser nog lite annorlunda ut under sommarmånaderna…
Skymningsljuset börjar lägga sig över Käringön och det börjar bli dags att ge sig av. Vi går ett sista varv i hamnen innan vi kliver på båten som tar oss tillbaka till fastlandet. Det kommer inte ta lika lång tid till jag kommer tillbaka nästa gång!
Glöm inte att följa På vifts FB-sida för uppdatering av nya inlägg.
Må gott och lev väl!//Tinka
Jag kan varmt rekommendera en tur med Gunnar. Du hittar honom här.
På Käringön finns en världskänd hemlighet, nämligen den lilla ostronodlingen och ostronbaren Karingo. Här har man odlat ostron sedan milleniumskiftet. I våra karga, kalla vatten tar det tre år för ostronen att bli färdiga mot 1,5-2 i Frankrike eller 8 mån i Namibia. Det här ska tydligen ge ostronet ett extra fast kött. Ett måstebesök vid nästa besök på ön.
Lämna ett svar