Det är alltid en alldeles speciell känsla när man befinner sig högt upp på ett berg med molnen under sig. Lite euforisk, kanske är man helt enkelt lite hög av den tunna luften. Men med milsvidd utsikt över bergen med små luddiga moln dansande kring topparna så kan man inte annat än att dra efter andan och bara njuta av den magnifika utsikten. Och uppe på Titlis kommer det bli just så, även om det ser lite mörkt ut på morgonen.
Engelberg – Trübsee – Titlis
Vi har börjat dagen i Engelberg en regnig septembermorgon. Sikten i den lilla äggliften som ska ta oss mot toppen på Titlis fläckas av regndropparna som sakta rinner längs glasrutan. Det slår lock för öronen. Första sträckan tar oss från Engelbergs 1 000 m.ö.h. till Trübsee’s 1 800. Vagnbyte till en stor modern kabinbana. En sån som sakta snurrar för att vi ska kunna njuta av utsikten i 360. Inte nu dock. Vi har kommit in bland molnen och runt oss råder ett kompakt grått. Kan inte låta bli att förundras lite över människans galenskap. Varför bygger vi dessa anläggningar som tar oss upp, upp, högre och högre?
Mt Titlis, 3020 meter över havet.
Så är vi framme och slussas ut som en skock yra höns. Vi tar oss ut på den stora utsiktsplatformen där snön redan (eller alltid?) ligger decimeter hög. De asiatiska och indiska turisterna jublar, kastar snöboll och tar selfies. Som nordbo går man kanske inte igång lika mycket på just snön. Av utsikten ser vi nada eftersom molnen har bestämt sig för att klä in vårt berg.
Titlis är under vintersäsongen extremskidåkarens mecca. Här samlas varje vinter många svenska skibums för att njuta av offpistskidåkning i världsklass. Namn som Galtiberg och Laub får det att vattnas i munnen på freeridern.
Men idag samsas vi framför allt med indiska turister. Och gissa om jag blev förvånad när det första som möter oss när vi kommer ut på utsiktplattformen är en stor pappfigur av ett indiskt par.
Dilwale Dulhania Le Jayenge – DDLJ, en Bollywoodfilm som skapat filmhistoria
För inte visste jag att detta var en av inspelningsplatserna i den Bollywoodfilm som har gått absolut längst på de indiska biograferna (över 20 år!) och som får horder av indiska turister att vallfärda hit och kasta snöboll och fotas tillsammans med en pappfigur. Men som förklarar den euforiska stämning som råder i snön. Bollywoodfilm är ett gigantiskt fenomen i Indien. Och har du inte sett en Bollywoodfilm – gör det! Man blir sjukt glad av dem.
Hängbron “Titlis Cliff Walk”
Själva bryr vi oss varken om att kasta snöboll eller att fotas med Shah Rukh Khan and Kajol utan vi tar oss istället mot Titlis cliff walk. Europas högsta hängbro, 3 040 m.ö.h., 500 meter ovan mark, 150 steg lång. Återigen denna tanke, varför bygger vi dessa saker? Är nästan tacksam att sikten är obefintlig när jag vobblar över. Att djupet under mig förblir ett mysterium känns just då riktigt skönt.
Men så lättar det plötsligt. Konturerna av bergen blir tydligare och tydligare. Snart är himlen blå och milsvidd utsikt över de gräddspritsade bergstopparna.
Och plötsligt känns det inte så galet längre, att vi bygger dessa konstruktioner. För känslan där man står med världen för sina fötter, den är rätt oslagbar!
Foto: Signe Svangren
Må gott och lev väl!/Cathinka
Fler inlägg från Schweiz
Resan skedde i samarbete med Switzerland Tourism. Text, bild, tankar & åsikter är dock självklart mina egna.
Lämna ett svar