6 år och det där vi kallar livet

30de november är numer lite av en milstolpe i våra liv eftersom det var den dagen för inte mindre än 6 år sedan vi satte oss i bilen för att börja vårt nya liv här i Portugal. Det här inlägget är tänkt att vara ett månadssvep över de månaderna som förflutit sedan sommaren men först måste jag nog stanna upp och reflektera över våra år här.

Jag nyper mig fortfarande i armen

En ödmjuk tacksamhet känner jag fortfarande nästan dagligen för det liv vi skapat oss här nere. Men som med alla relationer har livet nu kommit in i en ny fas. Det rosaskimrande förälskelse-fasen är över. Den innebär på inget sätt att jag tycker mindre om Portugal, kanske till och med tvärt om. Men man ser även skavankerna, det som kanske inte är riktigt lika bra, vilket antagligen mest är sunt. Och från att allt varit nytt och spännande behöver vi nu börja göra om saker. Som att vi har behövt söka om förnyat residency, nya blå försäkringskort. Det säger också något om hur länge vi faktiskt har bott här nu…

Men nu har ni ju köpt boende i Sverige?

Ska vi överge Portugal? Absolut inte, men vi kommer definitivt tillbringa mer tid i Sverige. För det finns en gräns för hur länge man kan bo borta innan man börjar tappa kontakten med dem där hemma. Och det vill vi inte. Vi kan inte heller begära att alla ska komma till oss, det kostar både pengar och semesterdagar. Det är en oerhörd lyx att nu även kunna bo i Sverige.
Men redo för det svenska vintrarna, nej det är jag inte på långa vägar!

Livet som portugalsvensk

Det där som kallas livet pågår i allra högsta grad. Vi har såklart en vardag härnere. Jag jobbar på, lite mer i höst än vad jag gjort tidigare vilket har varit jätteroligt. Det vandras, även om vi gör det lite mindre just nu eftersom våran käraste hund Tintin inte riktigt orkar lika mycket längre och inte står ut med tanken på att behöva vara ensam. Det padlas, fotograferas och läses böcker. En inte helt obehaglig tillvaro. Dessutom är vi några stycken som har startat upp ett riktigt roligt projekt. Men det är fortfarande lite hemligt;)

Husägare i Portugal

Vi älskar vårat lilla muminhus men det där som jag skrev om tidigare, att vi nu även måste göra om saker gäller även här. Och det är ju aldrig lika roligt. Efter att vi har haft en fancy, designad toalett som i princip krånglat sedan vi satte in den för två års sedan, gav vi nu upp och satte in en ny enkel variant. En AC har gått sönder och nämn inte de där solpanelerna vi har… Nu håller vi tummarna för att diskmaskinen håller hela julen när vi har fullt hus:) Men det är ju trots allt bara saker.

På resande fot

I år är det Sverige som står i fokus så vi kom inte mycket mer än hem hit innan jag flög tillbaka. En pappa skulle firas och så måste jag ju träna mig i min nya roll som mormor.
En lite roadtrip här i Portugal har vi dock fått in. Till Setúbal med omgivningar. Alltid mysigt att upptäcka nya delar av detta fantastiska land.

Från mobilens fotoalbum

Många djur- och bebisbilder blir det…

I På vift och kamerans värld

Det roligaste och mest lärorika på fotofronten är att jag har fotat mitt första bröllop. Så roligt, utmanande och nervkittlande. Stort tack för förtroendet! Här på bloggen hittar du följande inlägg från de senaste tre månaderna:

Nu är det dags att omslutas av december och förbereda för att fira en ljus jul i Luz!