Tidigt i fredagsmorse stack jag iväg mot Tyresta för att fota grodor och paddor. Jag vet inte riktigt hur jag plötsligt kunde bli så naiv så att jag trodde de bara skulle sitta där och vänta på mig. Jag hade målat upp bilder i huvudet på dessa fantastiska grodbilder jag skulle ta. Självklart varken såg eller hörde jag en enda groda eller padda…. Då är det tur att resten av naturen finns där med allt sitt ljuvliga vatten i alla dess former som alltid levererar. Jag får kyssa min groda en annan gång:)

Frostnupet

Reflektion

Ismönster

Må gott och lev väl!/Cathinka