När vi sitter i bilen norrut mot Vålådalen i Jämtland så slår det mig plötsligt att det måste vara i närheten om Fäviken. Ända sedan jag såg Chefs Table från Fäviken för några år sedan har jag velat dit. För hur osannolikt är det inte att det öppnar en riktig gourmand restaurang i mitten av ingenting där det inte finns en storstad i närheten som kan ge ett kundunderlag för en företeelse som det där. Som dessutom bara serverar mat från närområden … i Norrland där det typ ligger snö halva året så inget kan växa.
Telefonen åker fram för lite googling, Fäviken ligger ca 50 min från där vi ska bo, nästan nästgårds ju. Men allt är fullbokat fram till i juni!! Men det är februari, vabuari och även gäster till ett sådant här etablissemang måste väl bli sjuka? Jag slänger iväg ett mail.
Dagen därpå får jag svar om att de har fått ett återbud, vill vi ha bordet? Ja det är klart, detta tillfälle måste bara tas!
Så på lördagskvällen packar vi in oss i bilen och lämnar pudeln, som blänger med sina pudelögon, inte riktigt lika nöjd över situationen, ensam kvar på hotellet.
På väg till Fäviken
Sedan programmet gick och Fäviken Magasin låg på Pelegrinolistan över världens bästa restauranger så har de dessutom förärats med 2 stjärnor i Guide Michelin så att det är inte utan att det pirrar lite i magen. Jag har aldrig varit på den här typen av restaurang tidigare.
Upplevelsen börjar redan vid ankomst där vi möts av två brasor som lyser upp i mörkret och en kille som tar hand om bilen. I foajén står en väldans massa folk och hälsar välkomna och vi visas in i ett trevligt rum där en brasa brinner trevligt i hörnet och sprider en skön värme i vinterkylan. Vi blir ompysslade och serverade fördrink i väntan på att alla gäster ska samlas. Runt 20 gäster har man plats för.
Inte mindre än 30 serveringar!
När alla har kommit sätter föreställningen igång, för det är verkligen en föreställning. Små rätter kommer fram med minutiös timing. 7 st medan vi fortfarande sitter kvar där nere. Sedan visas vi upp till logen. Helt i trä, inga dukar på bordet, lite matdekorationer. Det är väldigt tydligt att här är det maten som står i fokus.
Ytterligare 16 serveringar kommer. En pilgrimsmussla som är bland det absolut godaste jag någonsin ätit. En lite paj gjord på lupin, ni vet blomman som växer i väggkanten på sommaren. En brysselkål serverad med lite gräddsås och störrom, så gott! Vaktelägg rullade i aska, ett äpple som legat i ugnen i 60 grader i 4 mån. Ja ni hör ju.
Mätt så det förslår återvänder vi till rummet där nere där nu det kvarstår 7 serveringar. Renköttet till kokkaffet är bara så gott. Den sista serveringen hoppar jag. Hemmaodlat snus.
Så var kvällen över, på 2,5 timme har en rad rätter åkt ner i magen. Så vad tyckte jag då egentligen? En så otroligt rolig upplevelse där den totala upplevelsen med miljön, passionen för maten, estetiken, allt är ren perfektion. Här handlar det om matkonst på en nivå jag inte upplevt tidigare! En fantastisk upplevelse.
Kan jag klaga på något? Nja, köttet var faktiskt lite segt vilket det känns som det inte får vara på ett sådant här ställe och hovmästaren kunde absolut ha lett någon gång för att få en känna sig välkommen. För honom kompenserade dock resten av personalen som var topp.
Och nu så får det bli nudlar några veckor:)
Må gott och lev väl!//Tinka
Lämna ett svar