Förväntningar ställer till det lite ibland. När en målar upp en bild av en plats utifrån ett ord, fras eller enstaka bild. Som vi hade målat upp en bild av Roslagsleden etapp 11. Fraserna “med vidunderlig utsikt över Ålands hav” & “roslagsledens vackraste etapp” och vårt eget besök vid Albert Engströms skrivarstuga gjorde att vi hade en klar bild av vad vi förväntade oss av Roslagsledens etapp 11. Så stämmer inte den bilden och en besvikelse infinner sig. Det är lite i den kontexten ni får läsa det här inlägget.
Men vi börjar från början
En sensommarhelg i slutet av augusti bestämmer vi oss att fly flyttbestyren hemma för en helg i naturen. Äntligen ska vi ge oss i kast med Roslagsledens etapp 11 som vi faktiskt pratat om i ett par års tid. Ända sedan vi gjorde en dagsutflykt till Grisslehamn och besökte Albert Engströms skrivarstuga, som är målet på etapp 11 om du kommer söder ifrån. Vi packar in tält, matsäck och hund i bilen och ger oss iväg. Tältplats är bokad på Väddöcamping eftersom vi läst att inga rastplatser finns längs etappen.
Tältplats iordningställd, vattenflaskor påfyllda & vandringshumör på topp
Vi är ensamma tältare på campingplatsen så vi kan välja bästa hörnet med plan och slät yta med havsutsikt. Vi ser till att få tältet i ordning för natten för att slippa hålla på med det när vi har 2 mil i benen. Det är en enkel, fin liten camping med ett litet café (ej öppet nu pga lågsäsong), fräscha sanitärsutrymmen och några campingstugor som går att hyra om en inte vill tälta.
Vi ger oss i kast med Roslagsledens etapp 11
Så slänger vi upp våra ryggsäckar på axlarna och ger oss iväg. Solen lyser från en i stort sätt klarblå himmel. Bara lite fluffiga moln kontrasterar fin mot det stora blå. Den varma sköna sommaren håller fortfarande i sig men ändå lite höstkänlsa. Ni vet när löven på träden börjar ge ifrån sig lite rosliga ljud istället. 2 mil ska etappen vara så vi har laddat med matsäck och fika.
Roslagsledens etapp 11 är inte vad vi förväntat oss
Det börjar bra med den lilla viken omgiven av kala klippor där småbåtarna ligger upp och nervända. Med Gamla Grisslehamns lilla kanal, söta fiskebodar och bildsköna bro. Men. Huvuddelen av den 2 mil långa leden (som visar sig vara 2,3 mil) går genom sommarstugeområden. Det behöver ju inte vara något fel men om en som jag förväntade mig “vidunderlig utsikt över Ålands hav” och landskap som ser ut som vid Albert Engströms stuga ja, då är det lätt att bli besviken.
Det finns absolut vackra platser längs leden
Visst finns det vackra platser längs leden, som ovan nämnda. Den lilla skyltade omvägen ska du också ta för den sträckan går verkligen på klippor och bland sten längs havet med vidunderlig utsikt. Finast är klipporna precis i början så om ni som vi kommer hit lagom för en rast ta första bästa mjuka klippa. Det blir inte bättre längre fram.
Vi passerar även två riktigt fina stränder där det går att njuta en stund i den solvarma sanden och kanske passa på att ta ett dopp (privata så trots att det hade varit toppen att övernatt på dessa platser är det inte tillåtet). Och avslutning vid skrivarstugan, ja det är verkligen ett vackert ställe.
Vi når vårt mål men sedan då?
Vi når Grisslehamn. Trötta, lite besvikna men vi har ändå haft en riktigt härlig dag. Men så är det den där lilla detaljen kvar. Att ta oss tillbaka till Väddöcamping. Det går förvisso buss mellan Grisslehamn och Älmsta men då är det 5 km att gå ner till campingen. Inte ett lockande alternativ. Vi ringer taxi. I Grisslehamn finns en taxibil. Den befinner sig denna lördagskväll inte Grisslehamn. Tack och lov får vi numret till Bengt på Väddö Bilstation. Inte nog med att han kan ta oss tillbaka till vårt lilla tälthem, han bjuder också på en trevlig guidning! En av dagens absoluta höjdpunker.
En sak till. Det finns inget självklart ställe att fylla på med vatten så ta med rejält att dricka.
Har du gått den här etappen? Håller du med mig eller är jag bara gnällig?
Så som vanligt, glöm inte att följa på FB eller Instagram.
Må gott och lev väl! // Tinka
Här kan du läsa mer om Roslagsleden
Lämna ett svar