Gålö. Det blev ingen kärlek vid första ögonkastet mellan Gålö och mig när jag besökte naturreservatet första gången. Men något låg och skavde, jag kände att det inte fått en rättvis chans. Jag hade varit sjukt hungrig den gången jag stapplade runt utan att veta vart jag skulle eller hur långt det var att gå. Och hungrig är inte bra. Så Gålö fick en ny chans och efter det är det ett av mina absoluta favoritställen i Stockholmstrakten!

Vandra på Gålö när du vill ha maximal vattenkontakt.

Det absolut bästa med att vandra på Gålö är att du har så mycket vattenkontakt. Min favoritslinga är att parkera vid Gålö havsbads parkering (längst ner i anslutning till båtklubben) och därifrån gå österut mot Havtornsudden, jag tror slingan heter just Havtornslingan. Den är inte så lång en 4,5-5 km men naturskön som få. Vill man gå längre går det lätt att förlänga genom att vandra längre längs södra strandkanten.

Ta mig till havet!

Vi lämnar alla måste, målarburkar & tvätthögar. Solen skiner, havet lockar. Packar matsäck och kamera och far iväg. Tintin, som är måttligt road av att åka bil, börjar flämta innan vi knapp lämnat garageuppfarten. Och han som snart ska åka 380 mil i bil till Portugal… Vi har funderat många gånger på varför han flämtar så, om det är åksjuka, värme eller bara ett tyck synd om mig försök? Vi parkerar och vandrar sakta i skogskanten längs vattnet mot Havtornsudden.

Det blåser rätt rejält men solens strålar värmer. På udden finns fina klippor med vidsträckt utsikt över öar, kobbar & skär. Gässen färger vågkanterna vita och tärnorna leker i vinden. Stockholms skärgård är verkligen vidunderligt vacker!

Även Gålö har en stenstrand.

Udden gör sig utmärkt som picknickplats. Här njuter vi av matsäck medan båtarna passera i farleden nedanför. Vi låter solens strålar smeka kinden och vinden rufsa håret innan det är dags att fortsätta. Längs Gålös stenstrand. Eller egentligen är de flera. Längs södra sidan av halvön avlöser de varandra. Idag rejält vindpinat och planerade bad ställs in. Men vacker är det. Med stenarna, gräset och havet.

Cirkeln är sluten

I en klippskreva finner vi lä. Fikastund, en alltid välkomnad höjdpunkt på våra vandringar. För var någon annanstans smakar en bulle så gott som i naturen? Det är dags att bege oss hemåt. Mot måsten som väntar, målarburkar och tvätthögar. Men vilken dag och vilket bra beslut att låta måstena vänta lite! 

Må gott och lev väl! // Cathinka

PS. Följ På vift på FB eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller prenumerera på inlägg genom att lämna emailadress här till höger. Eller Instagram för resebilder.

---

Andra vandringar i Stockholmstrakten hittar du här.