Två vandringsdagar känns verkligen i kroppen när jag stapplar ur sängen. Får stretcha en bra stund innan kroppen åtminstone känns mobil. Vi äter frukost där vår värdinna bjuder på hemmalagade marmelader av plommon, persika och körsbär.
Dagens vandring går genom molnen som hänger tungt över bergstopparna. Leden är vackert dragen längs berget genom varierad terräng. På kringliga krokiga småvägar, grusvägar och de sötaste små stigarna genom blomsterängar. Tyvärr förstörs det pittoreska lite av den ljudföroreningar den stora motorleden avger genom sin framfart i dalen. Trots att vi befinner oss en bra bit ifrån men ljudet transporteras lätt i dalgången.
Vi når Chambave, dagens lunchstopp, efter det magiska klockslaget 14. I Italien stänger många kök då och serverar inte längre mat. Som tur var för oss öppnar baren på huvudgatan upp sitt kök för oss och vi får oss en riktigt härlig måltid. Eftemiddagsvandringen blir så mycket lättare med ett rejält mål mat i magen.
Väl i Chantillon börjar jakten på boende. Klostret har bara tre sängar (vi är fyra). Stadens en-stjärniga hotell kändes inte helt inbjudande så vi tackade vänligt för oss. Tredje gången gillt checkar vi in och erbjuds både bastu och jacuzzi.
Ytterligare en härlig vandringsdag läggs bakom oss och vi ser fram emot morgondagens strapatser. Somnar i samma stund som huvudet landar på kudden.
Distans: Seran-Chantillon
Längd: 2,3 mil
Steg: 33 400
Övernattning: Hotel Rende Vouz
Lämna ett svar