Bako National Park strax utanför Kuching på Borneo är Sarawaks absolut äldsta nationalpark och bildades redan 1957. Varför den har hamnat på min lista över ställen att besöka under min vistelse på Borneo är framförallt två saker. För även om den kanske största anledningen för många att besöka Borneo är möjligheten att få träffa på orangutanger så är jag ännu mer nyfiken på näsapan, kanske ett av de fulaste djuren som finns. Och näsapan lever här i Bako. Så det är den absolut främsta anledningen. Den andra är att jag är ju här för att reka roliga aktiviteter och i Bako National Park finns flera vandringsleder med olika längd och svårighetsgrad. Så off we go.
Med bil & båt till Bako National Park
Du kan ta dig själv till Bako med publika transporter. Själv har jag istället valt att hoppa på en tur. Tidigt på morgon blir det upphämtning från mitt hotell i Kuching. Vägen till Bako går genom ett trött Kuching. Det här är min första morgon på Borneo och mitt intryck av Kuching är fortfarande att det är en rätt trött och ocharmig stad. Det intrycket förändras efter min cykeltur genom stan. Fast det var först flera dagar senare, på min allra sista dag i här.
Den arla timmen gör att Bako village fortfarande är lugnt och stilla när vi kommer. Monsunperioden har precis börjat så den värsta turistanstormningen är över för i år. Härifrån åker vi vidare med båt. Bayang, vår guide, ordnar med inträden och båt medan vi mest flämtar i skuggan. Båtturen innebär skön svalka och det är roligt att följa hur livet sakta vaknar till liv längs floden.
En dag i Bako
Det är lågvatten när vi anländer Bako så därför åker skorna av. Vi får nämligen vada genom vatten och på en lite lätt dyig strand upp mot naturreservatets HQ. Bayang visar på den stora kartan hur han tänker lägga upp vår dag här och vi nickar glatt. Vi börjar med en kortare tur bara runt anläggningen för så här dags på dagen är det störst chans att möta djuren här. Utdelningen blir bra. Vi ser en grön orm som snusar gott i en buske, möter det skäggiga vildsvinen som numer näst intill bor på HQ och knapp kan anses som vilda längre och så klart makaker. Denna vidriga apa. Ända sedan jag blev biten av en på Bali är jag lätt skräckslagen för denna krabat som inte är det minsta rädd för oss människor och gärna både attackerar och snor saker. Den lilla makaken är, på avstånd, lite söt iallafall.
Tänk att jag fick se näsapan!
När vi sluter cirkeln av vår första lilla vandring, tillbaka vid stranden ser vi den! Sakta strosande genom trädkronorna. Ståtlig och stolt, men ack så ful, en livs levande näsapa. Med sin karaktäristiska hängande jättenäsa. små pliriga ögon och den svarta hättan till hår som gör så det ser ut som om han har basker på sig. Starkt utrotningshotad och endemisk på Borneo. Vi följer hans stilla färd längs grenarna. Han käkar & chillar. Näsapan lunkar lugnt vidare trots en allt större publik. Ner på marken och upp i nästa träd. Nu är jag nöjd och kan helt bara njuta av naturen resten av dagen.
Vi vandrar, besöker the Sea Stack & äter lunch
Så fortsätter dagen i stilla mak. Vi vandrar lite genom några av alla olika naturtyper som finns här i Bako, vi tar båt och ser the Sea Stack med sina fascinerande sandstensformationer och färgskiftningar, äter en enkel och god lunch på HQ vandrar lite till. Sedan börjar dagen närma sig sitt slut och det är dags att ta oss tillbaka mot Bako Village och Kuching.
Fakta om Bako National Park: Bako är Sarawaks äldsta nationalpark och bildades 1957. Nationalparken är inte så stor med sina 27 km2 men innehåller ändå 7 av de olika ekosystem som finns på Borneo som till exempel regnskog, mangroveträsk och grässtäpp. Djur som lever i parken är näsaporna (knappt 300 st), skäggiga vildsvin, ödlor, långsvansade makaber och silver leaf apan (vet inte vad den heter på svenska). Plus hur många fågelsorter som helst. Parken har flera vandringsleder från bara några hundra meter till heldagsvandringar. Övernattningsmöjlighet finns.
Livet längs floden
Det är högvatten nu och vattnet något vildare än på vägen ut. Längs floden Sungai Tabo råder en febril aktivitet med fiskare som är ute och taxibåtar som går från ena till andra sidan av byn. Båtar som när vi åkte låg i dyn bredvid stolpiga bryggor, guppar nu i vattnet vid inte fullt så stolpiga bryggor. Vi stannar till vid en fiskare som glatt visar oss dagens fångst i form av triljoner småräkor. Längs strandkanterna rensas fisk och lagas nät. Fisken hamnar kanske tillslut på den lilla fiskmarknaden i Bako?
Må gott och lev väl//Tinka
Hos Johnny på Johnnybajdzjan kan du läsa om hans besök i Bako.
Glöm inte att följa På vift på FB eller Bloglovin! Eller prenumerera på inlägg genom att lämna emailadress här till höger. Eller Instagram för resebilder:)
Lämna ett svar