En tredjedel av 2018 har redan passerat. Jag har ingenting emot att bli äldre, tvärtom. Åren som går ger bättre självkänsla och funderingar kring vad andra tycker och tänker minskar vilket innebär att livet blir roligare och skratten fler. En och annan extra rynka är ett pris väl värt att betala för det. Det jag dock har svårt att förlika mig med är känslan av att tiden går fortare och fortare och fortare. Då är det bra att sätta sig ner och fundera på vad som egentligen hände och inse att trots att tiden rusar fram som ett x2000-tåg så hinns rätt mycket med.
Resor helt väsensskilda från varandra
Två resor så otroligt olika har gjorts under mars & april. En fullspäckad långhelg på Svalbard med så mycket aktiviteter att en veckas semester skulle behövts efteråt. På 2,5 dagar klämde dottern och jag in en fototur, en heldag på skoter, vandring & hundspannstur. Snacka om äventyrshelg! Och så dess motsatts. Att under 9 dagar promenera genom Toscana, 25 mil. En resa som verkligen har fått upp mina ögon om hur mycket man kan uppleva utan att det går i 150. När höjdpunkterna inte är de stora sevärdheterna som Lucca och San Gimignano utan byar som Veccieto eller San Miniato eller en lunch på en krog i mitten av ingenstans.
I bloggens värld
Jag fortsätter att försöka publicera varje vecka men drömmer om två inlägg per vecka men tiden eller kanske främst inspirationen räcker inte till. Än. Annars har det hänt lite bakom kulisserna som inte syns utåt men som gjorts för att underlätta och säkerställa framtida uppdateringar. Av mars och aprils inlägg är det om kubansk mat det som lästs mest. Mitt egna favorit inlägg är nog det om varför jag reser.
När en ny fas tar vid
Sonen har fått lägenhet vilket innebär att vi till hösten inte längre har några barn boendes hemma. Det är stort. En helt ny fas i livet, skrämmande och spännande på många sätt. De senaste 25-åren som barnfamilj har varit fantastiska och utmanande på samma gång. Jag hoppas på att 25 lika händelserika år ligger framför oss. Det funderas och planeras här hemma vill jag lova.
Jag – en resetok
När jag inte själv reser, drömmer jag om resor eller läser om resor. Den här perioden har jag fastnat lite extra för ett par av mina norska bloggkollegors upplevelser. Renates reiser har under våren postat flera inlägg om Iran som bara får min lust att åka dit att växa och växa . Marianne på Glimt av verldens bussresa i Västafrika med besök i Ghana, Toga & Benin verkar varit fylld av äventyr. Västafrika är för mig en helt oupptäckt del av världen men som verkligen lockar.
Utanför resornas värld vill jag tipsa om Wirtens ABC-guide till content marketing. Här kan du som bloggare hitta ett och annat tänkvärt
Och så träder vi in i maj där vi möts av gråväder och kyla men där träden äntligen skiftar i grönt och vitsipporna blommar. För mig väntar 2 månader helt utan resor, åtminstone utanför landets gränser och med bara en resa inbokad eller planerad. Kan inte minnas när det senast var så. Men här ska njutas av svensk försommar och ljusa kvällar. Av vandringar i skog och längs hav. Av vänner och sköna lässtunder. Och så kommer ett gäng blogginlägg från resor som redan varit, från Kuba, Svalbard, Kina & Indien och säkert något annat som poppar upp och vill ner som små svarta tecken på vit bakgrund.
Annars, som vanligt, en liten uppmaning att följa På vift på FB eller Bloglovin för löpande uppdateringar! Eller prenumerera på inlägg genom att lämna emailadress här till höger. Eller följ mig på Instagram för resebilder!
Må gott och lev väl! // Tinka
Lämna ett svar