Massaj, en dag i massajbyn

Min ovanliga, lärorika dag som massaj

Det är min allra sista dag för den här gången i Tanzania. Det har varit en fullkomligt otrolig resa med besök i Nyerere National Park, i Kilwa, Mto wa Mbu & Lake Natron. Ikväll sitter jag på ett plan norrut. Men än är inte denna fantastiska resa slut, för idag ska jag få leva mitt liv som massaj.

Medan solen går upp bakom Kilimanjaro

När solen går upp bakom Kilimanjaro väcks jag med en lätt knackning på dörren och en frukostbricka vid soffan utanför min bungalow på Orgininal Maasai Lodge. Stunden har kommit för att förvandla mig själv till massaj för en dag. När den första koppen kaffe har sköljts ner kommer en vacker massajkvinna med en uppsättning traditionella kläder hon klär upp, eller kanske snarare ut, mig med. Det är inte utan att det blir en hel del fniss.

Över torr, morgontrött savann

Jag lotsas av min massajguide genom snustorr trött busksavann. Bara några kilometer härifrån passerade jag igår genom en grön odlingsbar dal men här är det bara torrt. Kanske går vi i en kvart, kanske mer innan vi når en lite boma. Här finns bara två hyddor. Två fruar. En hund ligger och sover mitt på den sandiga planen, några hönor sprätter. Ett litet barn kikar fram bakom hyddan.

Mitt liv som massaj

En kvinna kommer fram och presenterar sig. Vi får kommunicera genom guiden, något gemensamt språk har vi inte. Kvinnan ska lotsa mig genom livet som massaj. Vi börjar hos getterna. Geten har en stor betydelse i massajernas liv. Inte bara är den en källa till föda utan också ett tecken på välstånd. Ofta offras också en get vid viktiga högtider som bröllop eller övergångsriter.

Själv ska jag bara mjölka getstackarn. Massajkvinnan är inte allt för imponerad av mina mjölkningsskills. Inte geten heller, hon blänger misstänksamt.

En väldigt annorlunda förmiddag

Sedan fortsätter förmiddagen med vanliga, men för mig osedvanligt ovanliga, vardagsbestyr. Vi kokar te över öppeneld med mer socker än vatten känns det som. Pratar. Underhåller sprickor i hyddan. Genom att blanda kobajs med vatten skapas en lera som fungerar som puts. Handen är ett utmärkt verktyg för att smeta på geggan på väggen.

Sedan är det dags för lunchbestyr. Ris och tomatsås. Männen, i det här fallet min guide, får mat först. Kvinnor och män äter inte tillsammans hos massajerna utan kvinnorna får vackert vänta medan männen äter sig mätta.

Visst känns det lite konstigt

Visst känner jag mig inte helt obesvärad där jag kommer som priviligierad vit kvinna för att leka massaj för några timmar. Och det virvlar frågor däruppe i knoppen om vad som är rätt eller fel. Men samtidigt är det så otroligt lärorikt att få lära sig så mycket, så nära, en annan kultur. Full av tacksamhet för min dag packar jag in mig i bilen. Det är dags för min allra sista transfer för den här gången. Mitt fantastiska Tanzaniaäventyr har kommit till sitt slut. 

Må gott och lev väl //Tinka

Följ, följ, följ På vift på FB! Genom att prenumerera får du info om nya direkt i den mailkorg. Det gör du genom att anmäla dig här bredvid (eller nedan om du läser på mobilen). Du hittar mig även på Instagram med resebilder och vardagsstories. Själv följer jag mina favoritbloggar via Feedly, kanske något för dig?

HÄR HITTA DU ALLT FRÅN MINA

Fler inlägg från Tanzania och Zanzibar hittar du här:

[wp_mapit_map id=”16232″]

Etiketter:


Kommentarer

  1. Profilbild för Marias memoarer
    Marias memoarer

    Wow, vilken häftig upplevelse ändå 🤩 Så länge man är ärligt nyfiken och accepterar deras kultur och seder, kanske till och med uppskattar vissa saker, så tycker jag en dylik upplevelse känns etiskt ok 😊 Och om hosten får rimlig ersättning såklart!

    1. Profilbild för Cathinka

      Riktigt coolt faktiskt. Jag tror att i alla typer av sammanhang som detta måste man lita på sin magkänsla. Här känns det bra. Lodgen drivs av massajer och ägs av en stiftelse som jobbar extremt mycket med olika väldigt bra projekt i närområdet.

  2. Profilbild för Daniela | Discovering The Planet

    Åh vad spännande. Måste ha varit en riktig upplevelse att få vara med om livet i byn, mot att bara göra ett besök på en timme. Åh bilderna… you know… fab.

    1. Profilbild för Cathinka

      Det var det verkligen! Stort tack<3

  3. Profilbild för 4000mil

    Ja det är alltid en avvägning det där, med turism med lokalbefolkningen som attraktion, så att säga. Jag brukar tänka att det ska präglas av orden respekt och äkta. Att det blir någon form av äkta möte, att intresset från ens egen sida är äkta osv.
    Samt att det är hos just lokalbefolkningen själv som pengarna hamnar.
    Ser i alla fall fantastiskt ut.

    1. Profilbild för Cathinka

      Det var verkligen fantastiskt. Och håller med på alla punkter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

PÅ VIFT! – EN RESEBLOGG MED RESTIPS

Hej och välkommen till På vift! Resebloggen för dig som älskar resor. Här bjuds på massor av reseinspiration till när och fjärran.
VÄLKOMNA!

VILL DU PRENUMERERA PÅ NYA INLÄGG?