Sista natten och dagen på vår Namibiaresa har vi valt att spendera på Naankuse Lodge, ca 30 min från den internationella flygplatsen i Windhoek. Anledningarna är flera. Vi har för det första hört från flera vi känner att det här är en riktigt trevlig lodge. Den ägs dessutom av en stiftelse där samtliga vinster går till olika projekt för att hjälpa de vilda djuren och den marginaliserade san-befolkningen. Men den kanske främsta anledningen är en av deras aktiviteter, att få ta ut deras gepard, Kiki, på morgonpromenad.
De sista milen längs de namibiska vägarna och en tysk äppelpaj i mitten av ingenting
Cirkeln sluts när vi efter frukost lämnar Sossusvlei och kör mot Windhoek. Innan vi svänger av upp på väg D1275 som ska ta oss över Spreetshoogtepasset stannar vi till för att smaka den mytomspunna äppelpajen i Solitaire. Det är svårt att förklara vilken surrealistisk upplevelse detta är men som Linda på reseboggen 155cm skrev i sitt senaste blogginlägg om Namibia:
“Hur långt kan det vara? Ja, svaret är att det går att köra två timmar utan att se ett enda hus eller människa. För att sen komma fram till en liten mack eller hotell för att sen köra ytterligare två timmar till utan livstecken. Ja, Namibia är stort.”
Tänk er då att det där lilla huset du kommer till är ett tyskt bageri mitt i den afrikanska stenöknen… Det är det som är den stora behållningen, inte nödvändigtvis äppelpajen som i ärlighetens namn är överreklamerad och lite torr.
Äventyret fortsätter längs den lilla smala, snirkliga serpentinvägen. Vägen över passet är tack och lov asfalterad vilket känns tryggt då vissa passager är ordentligt branta. Jag kör inte. Det är tur att det finns avkörningsfickor i nästan varje böj för det här är en sträcka där kameran måste luftas riktigt ofta. Landskapen är helt makalöst imponerade.
Ute igen på den lite större B1:an där äventyret började för två veckor känner jag en liten tår i ögat, en sorg att resan som jag sett fram emot så länge närmar sig sitt slut. Men också en glädje över allt roligt vi har fått uppleva.
Naankuse Lodge and Wildlife Sanctuary
Naankuse Lodge eller egentligen N/a’an ku sê som betyder “Gud kommer att skydda oss” på sanspråket, består av en receptionsbyggnad med en liten lounge och matsal och har 6 st fristående bungalows. Vi bor i den längst bort från huvudbyggnaden. På området finns även ett antal större villor att hyra om man är ett större sällskap eller familj.
Bungalowsen är inredda som lyxiga afrikanska fjällstugor, med betong, vedträn och lite blingbling. Med en dusch mitt i rummet är det skönt att man känner sin rumskamrat mer än väl.
På morgonpromenad med Kiki
Huvudanledningen till att vi är här, så förväntansfulla hoppar vi in i bilen och blir körda till området där Kiki brukar få komma ut och röra på sig. Vi har riktig tur för den här morgonen är det bara vi som ska ut, så vi får detta vackra, smidiga kattdjur helt för oss själva. Vår guide, som jag oförskämt nog inte uppfattade vad han hette eftersom jag var helt uppslukad av Kiki och min kamera, berättar Kikis och hennes syskons historia för oss medan vi i sakta mak flanerar över den namibiska savannen. 3 nyfödda små geparder som fastnar i en fälla och blir övergivna av sin mamma. Då de blir övergivna i så ung ålder och uppfostrade av människor finns ingen möjlighet att återföra dem i frihet.
Vilken morgon, vilken upplevelse! Hamnar i boxen med magiska ögonblick i livet.
Är det egentligen okey med närkontakt med vilda djur?
Spontant är mitt svar på den frågan nej men sedan ibland så tycker jag det är ok. När djuren behandlas med respekt. När det faktiskt inte finns någon möjlighet att låta dem återvända till det vilda. När pengarna går till att rädda andra djur. Kanske ursäktar jag bara mig själv och rättfärdigar mitt beteende men här på Naankuse Lodge and Wildlife Sanctuary känns det faktiskt till 100% okey att göra den här aktiviteten.
Naankuses nya projekt
Tjuvjakten av noshörning och elefant har nu även nått Namibia och Naankuse får fler och fler förfrågningar om de kan ta emot föräldralösa ungar. Men det här är stora djur som kräver stora ytor som Naankuse inte tidigare haft och därför varit tvungna att säga nej. Nu har man förvärvat en väldans massa mark, 4 gånger så stor som de befintliga ägorna. Där håller man nu på att färdigställa för att välkomna de stora giganterna. Förhoppningen är att kunna öppna under 2017.
Så var det slut för denna gång. 180 mil senare är vi tillbaka på flygplatsen fulla av upplevelser och med en av de bästa resorna vi gjort i bagaget.
Må gott och lev väl!//Cathinka
En resa till Namibia är något utöver det vanliga och har så ofantligt mycket att erbjuda. Här i bloggen kan du läsa ett urval av alla saker man kan se och göra. Som den fantastiska roadtrippen längs Skeleton coast, besöket i Himlabyn eller besöket i den lilla kuststaden Swakopmund. En av de absoluta höjdpunkterna är förstås sanddynerna i Sossusvlei där vi även flög luftballong. Och så safari såklart, safari i Etosha. Ja ni hör ju, det finns något för alla!
Lite mer allmänna restips om att resa till Namibia kan du också läsa om eller mer specifikt om hur du kan lägga upp din resa.
Lämna ett svar